Det kan konstateras att Sverige och stora delar av Europa inte längre står inför en lågkonjunktur. Vi är i en lågkonjunktur. Frågan är i stället hur lång och hur djup den blir.
Men vad är en ”konjunkturnedgång” och vad kan detta komma att ha för betydelse för svenska företag? Och finns det något sätt att förbereda sig eller minimera de negativa effekterna?
I denna artikel ger vi tips på hur ni som företag/ledning i allmänhet och ekonomifunktioner i synnerhet kan förbereda er och ha en bra planering i lågkonjunktur.
Vad är konjunkturnedgång?
Det rådande ekonomiska tillståndet (konjunktur) har sina uppgångar såväl som sina nedgångar. Det är, som bekant, det vi kallar en ”konjunkturcykel” (dvs mellanrummet mellan topparna i högkonjunkturer).
Normalt sätt hämtar sig ekonomin på naturligt vis från lågkonjunktur, men om återhämtningen av någon anledning hindras så kan denna tidsperiod bli längre än normala 1–5 år. När återhämtningen blir längre, kan vi få en recession vilket innebär att den ekonomiska utvecklingen stannar av.
Får vi en extrem variant av recession så kan det till och med bli tal om en depression. Håll dock i minnet att det aldrig finns något konstant tillstånd av jämnvikt. Konjunktursvängningar är normalt men storleken på svängningarna varierar beroende på olika variabler, så som pris på råvaror, el, teknisk utveckling och arbetslöshet.
Inflation är ju också en faktor som påverkar konjunkturen förhållandevis mycket. Hög inflation driver på lågkonjunkturen då värdet på våra pengar minskar över tid. Att ha en viss nivå av inflation är både normalt och hälsosamt för ekonomin, men blir den okontrollerad kan det leda till stora problem för samhället. I Sverige har vi ett inflationsmål på högst 2% vilket vi lyckats med under en längre tid.
Inflation kan även påverkas av externa händelser som sker utanför landets gränser, så som krig eller ökade priser på varor som importeras till vårt land.
Staten har ju sina verktyg för att försöka dämpa lågkonjunkturen och inflationen. Det kan handla om reglering av arbetsmarknaden genom lagstiftning, eller till exempel olika skatteregleringar. Regeringen har också hjälp av Riksbanken och deras hantering av styrräntan, även om de skall agera oberoende av staten men för nationens bästa.
Men hur kan företag i allmänhet och ekonomifunktioner i synnerhet agera från sitt håll, för att vara så förberedda som möjligt inför och i en lågkonjunktur?
Hur kan du som företag vara förberedd?
Nyckelord är planering och framförhållning. Detta är ju så klart aktiviteter som alltid är gynnsamt, framför allt när det gäller ekonomisk styrning av ett företag. Men det är än viktigare inför och under lågkonjunkturer då man i högsta grad behöver planera sina kortsiktiga investeringar noggrant. De som är väl förberedda klarar alltid kriser bättre än de som inte är det.
Det första ett företag behöver göra är att ha en strukturerad omvärldsanalys så att man har koll på, och kan följa utvecklingen av de faktorer i omvärlden som påverkar företaget. Det är viktigt att man som företag i tid ser de förändringar som sker så åtgärder kan sättas in innan det är för sent. Gör rätt investering i rätt tid helt enkelt.
Att ha god likviditet i företaget är en förutsättning för en sund verksamhet. I lågkonjunktur kan det vara än viktigare att det finns extra goda förutsättningar för oplanerade utgifter så som höjda priser på varor och tjänster eller höjda räntor, men även minskning i intäkter har negativ påverkan. När intäkter uteblir, eller kostnaderna ökar, så är det alltid likviditeten som tar smällen först.
Detta är något som kan överraska den ekonomiska styrningen och slå ut prognoser och budgetar som tidigare planerats. Om ett företag är högt belånat så kan detta så klart påverkas mycket hårt om räntorna höjs med några procent-enheter. Har företaget inte kassaflödet under kontroll, så kan detta förändra de ekonomiska förutsättningarna snabbt och leda till stora nedskärningar.
Det är alltså väldigt viktigt för företagen att man har en god internkontroll i kombination med en bra internrapportering så ledningen får rätt information i tid för att kunna ta rätt beslut. För många företag är tex. lönerna de största kostnaderna och då är det oftast här man letar möjliga kostnadsbesparingar.
Det vanligaste är att man i tider av kostnadsbesparing börjar med att titta på de högsta kostnaderna i företaget för att på så sätt få högsta möjliga effekt för sina aktiviteter. Dock är det fortfarande högst relevant att fortsätta arbeta efter devisen ”många bäckar små”.
Många företag har kostnader som är kopplade till varor/tjänster som är ”good to have”. I tider av lågkonjunktur behöver man fokusera på att behålla det som är ”need to have”.
Ett annat sätt att hålla god likviditet är att fakturera oftare, om denna möjlighet finns. Detta ger även möjlighet att snabbt upptäcka om någon av dina kunder har betalningsproblem och då kan du minimera risken för kreditförluster.
För att hålla uppe likviditet såväl som soliditeten så behövs tillgång till kapital. Det är därför viktigt för företag att under svårare tider försöka frigöra kapital om detta är möjligt. Ett sätt är att försöka förlänga kredittider hos leverantörer. Ett annat sätt är att minska på lagret då detta binder kapital. När efterfrågan minskar blir behovet av att hålla lager ofta lägre.
Ett bra sätt att få en bild över hur företaget bör agera om omvärlden förändras och detta påverkar det egna företaget är att stress-testa verksamheten. Detta kan man göra genom att genomföra en kvalificerad risk- och intresseanalys.
Ett sätt att arbeta med stress-test är att arbeta efter olika KPI: er och tröskelvärde i sin uppföljning och då ha en tydlig plan över hur företaget skall agera om något av dessa tröskelvärden passeras. Tröskelvärden kan vara till exempel minskning av orderingång eller ökning av råvarupriser.
Ett annat sätt att arbeta med stress-test är att ta fram Worst-case-scenarion. I praktiken innebär detta att en lista på potentiella utmaningar som kan dyka upp tas fram. Denna lista kan var frågor som
- Vad behöver vi göra om vi tappar 30% av vår orderingång?
- Vilka aktiviteter behöver vi genomföra om någon råvara i vår produktion ökar med 30%?
- Hur hanterar vi en ränteökning på våra lån med 2, 3 respektive 4 procent-enheter
Utefter frågeställningen så behöver möjliga handlingsplaner skapas för de olika scenario som kan ske. Det kan handla om allt från nedskärning i personalstyrka, minskning av produktion eller försök att dra nytta av olika typer av statliga incitament och program. Se till att skapa rutiner som är kopplade till respektive handlingsplan.
En aktivitet som kan vara högaktuell i konjunkturnedgångar är att företagen vågar fokusera på sin kärnverksamhet. Våga ”kill your darlings” och håll rätt fokus. Det är viktigt att analysera och utvärdera projekt och investeringar och våga avsluta eller pausa dessa om de inte är verksamhetskritiska. Många projekt som startar i högkonjunktur har inte någon direkt effekt på verksamheten även om de på lång sikt att gynna företaget.
Det gäller att arbeta med rätt aktiviteter i rätt tid. Det kan till och med vara så att vissa projekt kan vara direkt skadliga för företaget i svårare tider, inte minst för likviditeten. Det kan vara hög tid att avsluta dessa.
På samma sätt är det viktigt att har rätt person på rätt plats. Detta är förvisso alltid viktigt, men det blir mer märkbart när verksamheten är under press. Vid tillväxt kontra tider av nedskärningar, kan det vara olika typer av profiler som bör sitta på chefs- eller verksamhetskritiska roller.
Att teamet är korrekt och tillräckligt bemannat under lågkonjunktur kan vara helt avgörande för verksamheten och dess överlevnad.
Utöver kontrollen på behovet av resurser så kan en översyn av befintliga och närliggande avtal vara på sin plats. Det kan vara en poäng att se över sina avtal för att utröna om det finns förbättringsmöjligheter. Har man varit proaktiv så bör man så långt det går till exempel undvika att teckna långa avtal (så som hyresavtal och liknande) under högkonjunktur.
Detta kan ha stor effekt i tuffare tider. Att teckna hyresavtal som sträcker sig över längre period kan vara svårare att ta sig ur i sämre tider.
Corplus 5 snabba tips!
Nedan ger vi på Corplus 5 tips på hur ni som företag/ledning i allmänhet och ekonomifunktioner i synnerhet kan förbereda er och ha en bra planering i lågkonjunktur:
- Frigör kapital för att öka likviditeten. På så sätt står man stark vid eventuella överraskningar så som minskade intäkter eller ökade kostnader.
- Skapa en god internkontroll. Var ständigt ”up to date” över förändringar i intäktsflödet samtidigt som man behöver ha kontroll på företagets rörelsekostnader. Vid nedskärning, börja med de största kostnadsgrupperna, men underskatta inte ”många bäckar små”.
- Stress-testa företaget med olika Scenario och arbetar med KPI:er och tröskelvärde. Utgå från en väl genomarbetad riskanalys.
- Investera i rätt resurser i rätt tid.
- Se över era avtal.
Behöver du stöttning med en konsult inom ekonomi? Tveka då inte att kontakta oss.
